Ämnesövergripande arbete

Inom mitt undervisningsämne svenska finns otaliga ingångar till textproduktion. När en kollega till mig skulle skriva rapporter i ämnet teknik blev jag tillfrågad att ingå och arbeta ämnesövergripande med honom. Detta var något jag verkligen tyckte skulle bli roligt då jag vurmar lite extra för uppsatsskrivande. Att då få möjlighet att undervisa i metod och uppsatsskrivande för en nionde klass var verkligen en utmaning. Vilken nivå ska man lägga sig på? Vad ska man sovra bort? Vad ska man fokusera på? Frågorna var många till en början, men arbetet blev väldigt lyckat i slutändan. Personligen tror jag det är en stor vinst att eleverna lär sig uppsatsens struktur och begrepp innan de börjar på gymnasiet. Själv hade jag uppskattat det då jag först fick lära mig skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa metoder på universitetet.

Jag och min kollega satte oss ner och gick igenom samhällsvetenskapliga böcker med metodbeskrivningar och kollade lite på olika rapportupplägg från andra lärare. Men det slutade med att vi utformande en egen handledning. Den har du här. Genomgångsmaterial för denna mall hittar du här.

Material

Böckerna vi valde ut till eleverna var Bryman (2011) Samhällsvetenskaplig metod, Kvale (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun och Patel och Davidssons (1994) Forskningsmetodikens grunder. Alla elever läste inte alla böcker, för kvantitativa enkäter använde eleverna Bryman och även för kvalitativa intervjuer. För observationer fick de läsa utdrag ur Forskningsmetodikens grunder.

En fördel under arbetet var att vi delade upp klassen i kvalitativa och kvantitativa uppsatser. Jag handledde de mer kvalitativa och min kollega de mer kvalitativa. Vi delade dokumenten via google drive och kunde följa elevernas arbete och göra nedslag i dem under arbetsgång.

Opponering

I slutet av arbetet stundade en opponeringen som vi sambedömde även om betyget på det delmomentet examinerades i svenskämnet. Jag utgick från det centrala innehållets tala, lyssna och samtala och lät delmomentet ingå i att eleverna ska kunna ”[…] leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts” (Skolverket, 2011, s. 226). En liten instruktion hur opponeringsmallen eleverna arbetade efter hittar du här. Genomgångsmaterialet i Powerpointformat finns här.

Är du intresserad av att göra ett liknande ämnesövergripande arbete så hittar du vår pedagogiska planering här. Ett elev exempel på en rapport finns här.

En kort reflektion

Även om jag generellt finner att det ibland kan bli för många ämnesövergripande arbeten på skolor finns det en vinst i detta. Nämligen att visa elever hur olika ämnen hör samman. Det ger dem ett tillfälle att dra paralleller och kopplingar som de annars kanske inte hade gjort. I ämnesövergripande arbeten är det, som i alla arbetsområden, viktigt att lärande målet är tydligt, att det finns en genomtänkt plan och att lärarna har en tydlig bild av vad som ska bedömas. För mig och min kollega nåddes detta mål genom att vi öppet delade materialet och diskuterade den pedagogiska planeringen mycket innan vi startade upp arbetet i klassrummet.

Annonser

Den digitala tekniken och svenskämnet

I alla skolans ämnen tangeras det i samtliga kursplan att eleven förväntas hantera digital teknik i någon form. Detta sträcker sig över flera kunskapskrav i ämnet jag primärt undervisar i, svenska. Utöver detta framgår det att skolan ska spegla samhället och samtiden vi verka i. I läroplanens inledande kapitel Skolans värdegrund och uppdrag framgår att

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska för- medla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (Skolverket, 2011, s. 9).

Vad som enligt mig menas men detta är att skolan måste ge eleverna kunskaper om de verktyg de använder i sitt vardagliga liv. Det handlar om att använda den digitala tekniken till att omsätta lärande och visa eleverna vägar till detta.

En inblick

Då denna text primärt kommer att syfta till mitt förhållningssätt till digital teknik i svenskämnet vill jag ge en lite bild i hur jag tänker när det kommer till texter av olika slag och typer.

För att ge en bild av hur jag ser på text hänvisar jag till Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet (2014) och Christina Olin-Schellers bok Såpor istället för Strindberg (2008) Maria Rasmusson menar att man måste skilja på texter som är linjära, alltså traditionella texter som läses från första bokstav till den sista, och hypertexter där man kan klicka sig vidare och får se bilder, filmklipp och illustrationer. Marias definiering är snävare än så men jag stannar där för att de en inblick till detta inlägg. Vill du läsa vidare kan du göra det här.

Det handlar alltså om traditionella texter och texter vi vanligen ser på bloggar, hemsidor eller på tidningars webbplatser.

Central innehåll

För att synliggöra har jag tagit ut några delar ur det centrala innehållet ur några olika ämnen som elever vid senare år läser. Vi börjar med svenskämnet.

Från det centrala innehåller under rubriken Läsa och skriva framgår att eleven ska kunna följande:

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.Skärmavbild 2015-06-18 kl. 14.19.05
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­ byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter (Skolverket, 2011, s. 225f).

Av dessa små korta utdrag kan man dra enkla slutsatser. I och med att lässtrategier i det första utdraget handlar om ”från olika medier” måste det röra sig om både linjära texter och hypertexter. När det gäller skapande ska ord, bild och ljud samspela, något som är naturligt i webbaserade texter. När det kommer till att bearbeta form och innehåll av text bör datorn vara ett naturligt inslag eftersom den synliggör lärandet både för eleven och läraren. Att i dokument göra nedslag med formativ respons har i min profession lyft många elevers syn på det egna skrivandet. De noterar textuella misstag och arbetar med formen i sina egna alster vare sig det gäller berättade texter eller argumenterande.

I den andra delen av det centrala innehåller Tala, lyssna och samtala framgår följande punkt:

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer (Skolverket, 2011, s. 226)

Alla blivande och verksamma lärare tänker säkert instinktivt som jag att det är en syftning till att elever använder presentationsredskap så som Prezi, Keynote, eller PowerPoint. Men det kan vara mer, det kan vara färdiginspelade filmklipp, en vlogg-kanal där eleverna presenterar och synliggör sitt lärande. Eller varför inte en podcast. Podcast är populära och flertalet elever lyssnar på dem. Det gör att det flesta känner till strukturen i dem, det bör borga för en god start i fall man ger sig i kast med dem. I Podcast behövs vinjett och någon form av bild, varför inte ta hjälp av musikläraren och bildläraren? Exempel på hur man kan arbeta med podcast finns på skolverkets hemsida den hittar du här.

Under rubriken Berättade texter och sakprosa hittar vi inslag av svenskämnets syftning till vidgade texttyper.

  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv­-serier, teaterföreställningar och webbtexter (Skolverket, 2011, s. 226).

I den första strofen framträder olika typer av texter samt olika texttyper där bland blogginlägg. Även om bloggandet bland elever inte är lika frekvent som för kanske fem år sedan är det ett användbart redskap då elever jag stött på läser många olika bloggar på sin fritid.

I den andra punkten hittar vi direkta referenser till vidgade texttyper, det nämns tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter. Det är alltså ett krav att man arbetar med både linjärtexter och hypertexter för att eleven ska kunna nå samtliga mål i kursplanen.

I den sista punkten Informationssökning och källkritik framträder två mycket viktiga och stora kunskapskrav. Nämligen att eleven ska kunna:

  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2011, s. 225).

Informationshantering finner jag är bland det svårare att arbeta med i ämnet. Vad är en pålitlig källa? Hur vet eleven det? När elever använder internet som källa är det i regel en första träffen eleven får i sin valda sökmotor den går efter. Men hur ska lärare kunna vidgade detta perspektiv? Mitt svar är att diskutera och ’hålla dem i handen’ genom sin sökning. Hittar de samma stoff någon annan stans, finns det flera källor med samma slutsatser? Att diskutera och synliggöra detta och även illusterara och visa hur motsägande källor kan vara är ett första steg.

Andra ämnen med ingångar till digital teknik

Genom mitt arbete i svenska jag har arbetat ämnesövergripande mot vissa ämnen och några av dessa är musik, bild och slöjd. Därför har jag valt att belysa även deras kursplaner ur perspektivet att arbeta med digital teknik.

Bildämnet

I bildämnet finns riktlinjer som syftar till användning av digital teknik. Här är några exempel. Hur man kan tänkas arbeta med dessa lämnar jag till behörig lärare att bedöma.

Från rubriken Bildframställning

  • Hur Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.
  • Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.
  • Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang (Skolverket, 2011, s. 22).

Från rubriken Bildanalys

  • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas (Skolverket, 2011, s. 22).

Slöjdämnet

I det något mer otippade ämnet slöjd framgår följande under rubriken Slöjdens arbetsprocesser.

  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet (Skolverket, 2011, s. 215).

I ämnet ska eleverna kunna dokumentera sina arbeten med bilder och ord. I detta arbete finner jag det lämpligt att även nå målet att eleven analyserar och värderar arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp. Det blir således en liten reflekterade text som skrivs i etapper under arbetsgång. När produkten är klar sammanfogar eleverna delarna till en helhet.

Jag och slöjdläraren vid min förra arbetsplats gjorde en liten pedagogisk planering till det ämnesövergripande arbetet. Den pedagogiska planeringen hittar du här.

Musikämnet

Då jag fuskat och undervisat två terminer i musik känner jag mig rätt bekväm med ämnets kursplan. Under rubriken Musicerande och musikskapande framgår följande

  • Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.
  • Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras (Skolverket, 2011, s. 102).

Att skapa musik gjorde mina elever i garageband och kriterierna var enkla; att låten skulle innehålla en vers och en refräng. När det kommer till musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras är musikvideon enligt mig en bra utgångspunkt. Men varför inte används filmmusik eller musik till dataspel? Detta nämns för övrig under rubriken Musikens sammanhang och funktioner.

Under rubriken Musikens verktyg finner vi denna punkt:

  • Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning (Skolverket, 2011, s. 103).

Något som går hand i hand med den strof jag tidigare skrev om alltså att skapa musik digitalt.

Musikens sammanhang och funktioner

  • Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel (Skolverket, 2011, s. 103).

Vad kommer först?

Det viktiga att komma ihåg i detta är att inte utgå från ett tidigare arbetssätt och försöka implementera den digitala tekniken i något som inte kräver den. Jag brukar när jag fortbildar om tillvägagångssätt berätta att det inte blir bra om man tillsätter digital teknik till ett område som inte behöver det. Ett exempel jag brukar ge är att du inte blir en bättre lärare och befinner dig mer i nuet om du i Hem och konsumentkunskap använder surfplattan som skärbräda.

Det är viktigt att ifrågasätta sig själv. Behövs de digitala redskapen i detta? Berikar de elevens lärprocess? Förenklar de arbetet och väcker jag elevers entusiasm och välvilja genom det. Är svaren då ja, så finner jag att valet är enkelt.

Nytt arbete, ny blogg

Nu när jag beslutat mig för att lämna Västerbotten och Norrbotten för att flytta ner till huvudstaden tänker jag ta tag i bloggandet igen.

Under de senaste två år, vilket var mina första verksamma i yrket har jag lärt mig otroligt mycket. Min tidigare arbetsplats har tillåtit mig att omsätta alla mina idéer och satsningar. Jag som nyexad fick förtroende att leda skolans satsning på IT i undervisningen, vilket var intressant och givande. Men det jag mest av allt kommer att ta med mig är det som eleverna har lärt mig i klassrummet. Att som lärare vara lyhörd och demokratisk i sin undervisningen att lyssna på deras förslag och upplägg. Det är utmanande för rollen som pedagogisk ledare i ett klassrum; att ha eleverna i centrum.

I och med mitt avsked hade mina elever i år 8 gjort ett fanatiskt bildspel, där jag framstår som en lätt sinnesförvirrad lärare. Detta hade det lyckats att hålla hemligt i flera månader. Bildspelet visades till en cover av Hästpojkens låt Gitarrer & Bas, Trummor & Hat, som även råkar vara ett av de svenska banden jag håller högst. Så mycket för PISA resultaten vad de gäller den svenska skolans kreativitet.